Individens religionsutövande yttrar sig främst genom bön, individuellt och i grupp (gudstjänster).
Bröllop och begravningar finns och varierar med lokal tradition. Det här är ganska fritt att gestalta och utforma som ni spelare vill.
Det finns dock ett speciellt bönetillfälle, som kallas dagbränning. Det är en religiös tradition som följs av i princip alla i världen, oavsett tolkning av tron. Dagbränningen sker före sänggående, normalt på kvällen. Man samlas då vid en eld (eller en symbolisk eld, om det inte går att ordna) med sina närmaste och genomför en kort rit tillsammans. Riten har en strikt form och det ses som respektlöst mot gudar och deltagare att bryta mot formen.
Genomförande:
- Alla deltagare plockar upp (eller tar med sig) varsitt litet brännbart föremål, t.ex. en pinne. (I städer säljs särskilda bönepinnar, men en kotte går precis lika bra om man kan hitta en sådan.)
- En i taget genomför varje deltagare fyra steg:
- Öppnar sin länk till gudarna genom elden. Det görs med orden “Jag kallar elden.”
- Tackar gudarna, eller en speciell gud, för något man upplevt under samma dag. Det görs enligt formen “Jag tackar <val av gud> för <något som hänt idag>” Se exemplen nedan. Både valet av gud och formuleringen vinklar vad man egentligen menar med sitt tack. Exempel: Att tacka Rin för att en föreställning blev lyckad kan betyda att man har ett större fokus på den ädla konsten än på förtjänsten, jämfört med om man tackar Mavara.
- Ber gudarna, eller en speciell gud, om något man vill ha imorgon. Det görs enligt formen “Jag ber <val av gud> om <vad man ber om>”. Samma som ovan, både formulering och riktning på bönen kan vinkla vad man egentligen menar.
- Avslutar sin länk genom att uttala “Jag bränner dagen” och kasta in sitt föremål i elden.
- Öppnar sin länk till gudarna genom elden. Det görs med orden “Jag kallar elden.”
- Det är sedan nästa deltagares tur, tills alla har genomfört riten. Normalt går man medsols, men vem som helst kan ta initiativet och det kan göras som svar på vad föregående talare sagt.
- När alla har genomfört riten tackar man varandra kort och utan värdering, och återupptar sina sysslor eller går till sängs.
Ingen “får” avbryta eller kommentera på något sätt under tiden riten pågår, och även när den avslutats är innehållet “förbjudet” att diskuteras till morgonen efter. Den funkar alltså dels för ärligt menad bön, men också utmärkt till att vara passivt aggressiv mot andra deltagare utan att dessa “får” säga något tillbaka.
Exempel
Enklast tänkbara, när man t.ex. inte har något särskilt man vill säga:
Jag kallar elden.
Jag tackar gudarna för min utveckling.
Jag ber gudarna om fortsatt vägledning.
Jag bränner dagen.
Relaterad till något som hänt:
Jag kallar elden.
Jag tackar Quen för att jag stärktes i stormen.
Jag ber Valag-Ardo om lugnare väder.
Jag bränner dagen.
När man börjar få nog:
Jag kallar elden.
Jag tackar Rin*/Kalderan* för att mitt tålamod prövats.
Jag ber Eber**/Neméliya** om hjälp att hantera morgondagen.
Jag bränner dagen.
* = Det första riktar irritationen mot lata varelser eller gruppens bard. Det andra riktar piken mot t.ex. fä, snårskog eller mygg.
** = Det första kan tolkas som “jag hoppas verkligen att det blir tystare imorgon” och det andra kan vara ett mer direkt hot. Eller bara betyda att man vill att människan i gruppen ska ingripa på något sätt.
Man kan absolut be till någon annan än de nio. Det är då underförstått att man ser den man vänder sig till som den lämpligaste makten att ha tilltro till i frågan, vilket i sin tur kan bli kontroversiellt. Men ingen får uttrycka en åsikt på hela natten som följer.
Speltekniskt funkar dagbränning också som ett sätt att få fram vad karaktären har fokuserat på under dagen och vad den oroar sig för eller hoppas på framöver, på ett sätt som uttalas i spel (till skillnad från journalen).
Blacksta RPG 