Episod 1
Februari 857, Livfolden, Vargfjäll.
På bordellen Soluppgången fick en efter en av Yrsa, Tírima, Trocander och Thalia ta sig bakom lönndörrar och längs ändlösa underjordiska gångar för att slutligen nå en fuktig källarlokal. Där mötte de en äldre dvärg, vid namn Stradhe Brons, en dvärg högt uppsatt inom klan Falim. Och där mötte de också varandra för första gången. De nickade och mötte varandras blickar, någon nyfiken, andra mer avvaktande. Dvärgen välkomnade dem och informerade gruppen om deras hemliga uppdrag som de under det kommande året skulle genomföra på hus Vedas område mellan Askerheim och Dovheim. De fyra förväntas anta falska namn och verka på angiven plats fram till vintern som kommer. Skulle de misslyckas och bli tillfångatagna av Vedas kunskapare och informanter så finns inga band till Klan Falim eller Livfolden över huvud taget. Rapport sker när de får ordnad transport ut till vintern. Assistans i området kommer att finnas och dessa söker i sådant fall upp dem. En person vid namn Sivilian kommer att fråga om vägen till hästkapplöpningen, men gruppen ska då svara att de inte är intresserade av sådant då de förlorade pengar i fjol. Landstigningen sker om sju veckor. Gott om tid för de enskilda att göra sina sista förberedelser. De kommer att färdas på olika sätt för att sammanstråla först under den sista båtresan. Dvärgen uppmuntrar gruppen att ta sig ordentligt med tid att bygga en väletablerad grupp.
Uppdraget har flera delar och är som följer: En operatör vid namn Tirifin, en äldre manlig halvalv, har tidigare opererat på området men är försvunnen och hördes senast av i höstas. Det är oklart vad som hänt honom. Han har samlat information till Klan Falim. Utred vad som skett och säkra eventuella tillhörigheter. Han ska ha rört sig i en grupp på 5-6 personer, däribland en magiker som kallar sig Svartkonstnär. Utred Svartkonstnärs lojalitet. Till del två av uppdraget: Glimmersten är en biprodukt som på senaste tiden blivit omåttligt populär som smyckessten. Detta är dock bara en förevändning till att samla på sig den, egentligen finns förmodligen magiska eller alkemiska egenskaper. Veda, och till viss del Tria, har köpt på sig en hel del Glimmersten och Veda har transporterat åtskilliga vagnslaster till en, vad vi vet, öde plats i skogen mellan Askerheim och Dovheim. Utred vad för användning Veda har av Glimmerstenen. Utred också om där finns en dold anläggning dit Veda transporterat stenen. Dvärgen uppmanar gruppen att göra denna del av uppdraget först när gruppen är väl etablerad i området. Del tre är att utreda ryktena om att det ska finnas en Drake väster om Dovheim. Denna ska finnas i en grupp bland religiösa irrlärda. Utred om draken finns och om den utgör ett militärt hot. Utred även om draken och/eller gruppen står under Vedas kontroll.
De fyra får tid att tala sinsemellan. Presenterar sig vid namn eller alias och börja bena ut en bakgrundshistoria om vilka de är som grupp som ska kunna verka i området, samt vilken utrustning som ska ordnas fram till dem inför resan.
Gruppen består av: Yrsa, en lång och bredaxlad mänsklig kvinna med militär bakgrund. Hon är stark och skicklig i strid. Trocander Tisteltörn, en gänglig mänsklig man, som har livnärt sig som lönnmördare utanför Falim och var satt på dödsstraff inom Falims område. Han är bra på att blanda gifter och sömnmedel, samt använda kniv. Tírima Luniel är en kvinnlig halvalv som har arbetat med Falim länge som informatör, och är dansmästare inom stridsdans vid adeln och kan kontrollera folks fysik. Tírima är också den inofficiella ledaren som har högst förtroende hos Klan Falim. Och så har vi: Thalia Vitterhed, en mänsklig kvinna som arbetat som gränsvakt längst söderut och som har erfarenhet av förhörstekniker.
Gruppen talar en tid sinsemellan om att starta ett prisjägar-följe och diskuterar namn och bakgrund samt vilken utrustning de behöver. Färgen mörkblå känns som en bra accentfärg. Thalia funderar på att kalla sig Fuxe som efternamn och hon kan också ta på sig den officiella ledargestaltningen. Gruppen diskuterar namn som anspelar på Fuxe. Dvärgen påminner dem alla att de även är ålagda att vakta på varandra, om någon skulle börja fundera på att byta lojalitet under året som kommer. “Det är inte nödvändigt att alla återvänder.” Säger han som ett förtäckt hot.
De förs därefter ut en efter en och släpps på olika platser i staden och kommer inte att återse varandra förrän på den sista båtfärden om knappt två månader.
Mars 857, Ett lastfartyg någonstans nordväst om Asterheim.
De fyra sammanförs på ett skepp. Det är hård sjö och utrymmet under däck är trångt och mörkt. De ska resa i ett antal timmar. En lång blond kvinna med spetsiga öron sitter här tillsammans med en man med sorgesamt uttryck i gycklarklädsel och en målad tår vid ögat. Bredvid står en mycket stor väderbiten kvinna med enorma biceps och askblont hår i två flätor, där sitter också en kvinna i läderrustning med mörkblåa detaljer som putsar på sin utrustning. De möter varandras blickar och är nu utlämnade till varandra under ett års tid. Minya, Oli, Thora och Zira, som de kommer kalla sig från och med nu, berättar om de bakgrunder som de tänkt sig, vilka dialekter de kommer använda och bestämmer hur de har träffats. De kommer fram till att Zira Fuxe har skapat sig ett prisjägar-följe på ön Honne. För 1 till 2 år sedan så plockade Zira upp Thora på väg genom hennes bondby och därefter Oli på en marknad. Minya har de för cirka ett kvartal sedan mött längs vägen på ett värdshus där hon fascinerats av gruppens berättelser och ville skriva om deras äventyr och slog därför följe. De går igenom diverse saker, däribland vilka dryckespreferenser de har.
En båtsman knackar på deras dörr och meddelar att det är dags att landstiga. En matros håller på att lossa den lilla livbåts-ekan. Ute på däck är det full storm. Vågorna är stora och vinden ryter. De är nog alla en aning nervösa, ovana vid havet, men på vissa syns det mer. När båten sjösatts langar de ned sin packning och sig själva och blir rodda i land. Vid stranden är det lugnare då de går in vid en liten bukt och Zira går i för att dra in båten så de ska kunna landstiga utan att behöva vada in, inte för att det gör så stor skillnad, det är en hel del vatten i durken. På en stenpir får Oli och Thora syn på någon som rör sig och duckar undan igen. Någon spionerar på dem. De meddelar övriga två i gruppen och lämnar packningen en bit upp på stranden och går i gemensam trupp fram till den som spejat på dem. Det visar sig vara en tonårsflicka som sitter gråtande i regnet och har rymt hemifrån på grund av kärleksbekymmer. Minya samtalar med flickan och Thora tröstar. De andra två överväger glömske-serum. Gruppen överlägger gemensamt vad de ska göra men Tírima påtalar att det inte är klokt att slösa resurser redan nu, så de bestämmer sig för att ta med sig flickan Vanja genom skogen tillbaka till hennes by Rådsbo för att återförena henne med sina föräldrar. Kanske är det precis den typ av etablering de behöver.
Episod 2
År 857 april, utanför Rådsbo
2026-05-07
De fyra nyligen strandsatta följer efter flickan Vanja genom den täta skogen längs den månbelysta stigen. Flickan går lite före och de fyra kan få tillfälle att tala sinsemellan. De kommer fram till att deras ursäkt att anlända mitt i natten tidigare än väntat är på grund av en kontrovers med kaptenen. Det är tidig sommar och något rått i luften. När de närmar sig flickans by kommer de fram till att det nog inte vore så klokt att väcka byborna så som de ser ut, fullt rustade med olika vapen, så de ser till att flickan går in i sitt hus och spatserar vidare förbi byn och rör sig en bit in i skogen.
Minya får en olustig känsla och ser hur månljuset för ett ögonblick sveps för, för att sedan framträda igen. En vinge? En torso? En enorm fågel? Något stort har täckt månen. Gruppen skakas om lite av detta okända och de fyra tänker på uppgifterna om en drake de fått höra av Stradhe. De två som är vana vid naturliv slår läger, medan Oli gör en liten lov för att undersöka en känsla han fått om att någon förföljer dem. Oli tar sig närmare byn och får se en toppig figur i ett dike som sedan inte är där när han tittat bort för en stund och han får en egendomlig känsla av att någon eller något vill att han glömmer av det hela. Minya samlar pinnar till en dagbränning och Zira torkar sina skor och strumpor vid elden som Thora gjort upp.
När Oli kommer tillbaka och berättar om figuren så går Zira och Thora en bit närmare byn för att vid en stubbe göra ett naturoffer till platsens rådare. Något egendomligt händer med ett av fröna som de lagt ned, det börjar gro och slå ut till en blå blomma. Zira blir skrämd men Thora verkar lugn, de håller i hand medan de går tillbaka till lägret, där de genomför en dagbränning. Två av dem offrar till de nio och två till andra naturandar.
Minya och Thora tar första vakten. Zira somnar med en gång, medan Oli inte kan sova utan ligger och stirrar upp mot stjärnorna. Thora kramar en beskyddande hand om hans ben.
När det är Zira och Olis vakt konstaterar de att Thora snarkar rätt rejält och Oli gör en mental anteckning om detta.
På morgonen har Zira gjort barkbröd åt dem och släckt elden ordentligt, de packar ned lägret och beger sig vidare längs vägen mot Askerheim.
När de gått i cirka en halvtimme längs vägen så ser de en brun diligensvagn stå framför ett nedfallet träd. Zira pekar ut en fallen person som ligger i diket och går ut på kanten för att inspektera om trädet fällts eller fallit av sig själv och kan snabbt konstatera att det fällts med vilje.
Vagnen är uppbruten och tre döda finns vid vagnen där två hästar och möjligen en passagerare saknas. Gruppen konstaterar att vagnen är ommålad och att utsmyckningar nedmonterats, diverse plugghål syns på märkliga ställen. Vagnen var reglad från insidan och dörren på ena sidan har slagits in. Thora konstaterar överfall av 4-5 personer med armborst utifrån träffpunkterna på kropparna och efter fot- och hovspår i det fuktiga gruset. Minya och Zira drar ut ett armborstlod för att kontrollera hantverket. Det är rustningsgenomträngande pilspetsar och fjädrarna är 2 svarta och 1 grön av god kvalitet. Detta är gjort av några ytterst kompetenta och pricksäkra personer. Oli känner doften av parfym och tror att en adelsman eller adelsdam transporterats i vagnen och kan med lite efterforskning finna en ring som de får bryta upp baksitsen för att komma åt. En guldring i orchiskt smide, besmyckad med 6 ädelstenar, Rubin, karneol, topas, smaragd, safir och ametist. Diligensen som rest från Jarlsberg i riktning mot Askerheim fick sig ett olyckligt slut. Kanske är det detta gruppen behöver, resonerar Minya? Rädda den eller de som tillfångatagits här. Just när de ska börja till att spåra och Minya stoppat ned ringen noga i sin packning så hör de hästar närma sig söderifrån. De springer in i skogen för att gömma sig och ligger sedan och lyssnar spänt på vad som görs. Oli konstaterar att det förmodligen är förövarna som kommit tillbaka. Han tar en närmare kik. 2 ungdomar på ponnyer som släpar in kropparna i vagnen. De fyra diskuterar lågmält om de ska ingripa, men hör plötsligt ett högt dån av något som sprängs i vagnen och den antänds och börjar brinna. Oli gör sig beredd att springa fram för ett anfall.
Blacksta RPG 